22 december: telefonlur från 1917

telefon

”Denna telefonlur tillverkades 1917 av Siemens & Halske” står det på skylten brevid. Den har förmodligen använts för något typ av demonstration i undervisningen, eftersom den finns med i fysiska kabinettets samlingar.

Publicerat i Ångströmlaboratoriet | Lämna en kommentar

21 december: Anders Ångströms heliostat

Ångströms heliostat

En heliostat är en manick med en spegel som vrider sig och hela tiden riktar solens ljus mot samma plats. Den här tjusiga saken lär vara tillverkad 1859, och köptes in till Anders Jonas Ångströms solobservatorium.

Publicerat i Ångströmlaboratoriet | Lämna en kommentar

20 december: visartelegraf

visartelegraf

Det här är en visartelegraf från fysiska kabinettet. Sändaren är hjulet till vänster. När den ställs in på en bokstav skickas signalen till mottagaren till höger med en visare som då pekar på rätt bokstav.

Den här har väl använts för demonstrationer, men liknande visartelegrafer har jag sett på Sveriges Järnvägsmuseum, så de har funnits i bruk. De kräver förstås mindre av telegrafisten än vanliga telegrafer, vem som helst kan läsa av den utan att kunna morsekod. Men de måste vara ganska mycket klumpigare att använda.

Publicerat i Ångströmlaboratoriet | Lämna en kommentar

19 december: enkel och snygg gammal amperemeter

amperemeter

Bland prylarna från fysiska kabinettet finns en ganska rolig gammal amperemeter som får det att klia i fingrarna på mig att bygga en egen. Den består helt enkelt av en spole och en mätare (av järn antar jag) som kan röra sig upp och ner i spolen. När ström skickas genom ledningen bildas ett magnetfält, som lyfter mätaren. Hur högt den når beror på strömstyrkan, och den kan läsas av på skalan i det smala fönstret.

Publicerat i Ångströmlaboratoriet | Lämna en kommentar

18 december: modell av en neonatom

neonatommodell

Skylten som står brevid den här modellen i montern anger att den tillverkades av Aina Andersson, Lisa Swenander och Torborg Wedin höstterminen 1922. Jag förmodar att de var studenter, men jag vet inte mer om dem. Jag är inte riktigt säker på varför de ville modellera just en neonatom heller, kanske för att det är en ädelgas och inte alldeles för stor för att bygga.

Tydligen användes den här modellen vid professor Manne Siegbahns installationsföreläsning 1923. Året därefter fick han nobelpriset. Den största föreläsningssalen på Ångströmlaboratoriet kallas Siegbahnsalen, efter både honom och hans son Kai Siegbahn. (Kai fick sitt nobelpris först 1981, det gick ganska lång tid mellan far och son på den fronten.)

Det är inte bara Uppsala universitet som gör anspråk på Manne Siegbahn för övrigt. Han blev sedermera föreståndare för ett institut i Stockholm som numera är Manne Siegbahnlaboratoriet.

Publicerat i Ångströmlaboratoriet | Lämna en kommentar

17 december: kula för värmeutvidgningsförsök

kula-ljusarebild

Dagens fynd i samlingarna som kommer från fysiska kabinettet¹ är en kula och en ring av mässing som jag inte riktigt visste vad den var till för. En fråga på twitter gav dock utdelning — det här verkar vara utrustning för att demonstrera hur material utvidgas när de hettas upp. Om kulan och ringen har samma temperatur kan kulan gå genom ringen (obs, jag har inte testat!) men om kulan värms blir den för stor för att passera.

På sätt och vis hör den alltså ihop med gårdagens föremål, termometern, som ju också har att göra med principen att metaller utvidgas med högre temperatur.

¹Fysiska kabinettet är Uppsala universitets äldre utrustning för att göra demonstrationer och försök i fysikundervisningen, samt en del saker som använts för forskning också.

Publicerat i Ångströmlaboratoriet | Lämna en kommentar

16 december: termometer med glaskupa

En termometer med visare som vrider sig runt. Under glaskupa.

Den här termometern från fysiska kabinettet består av en visare som hänger i en fjäder. Det syns inte så tydligt på bilden, men pinnen i mitten är alltså egentligen en fjäder lindad i många varv, som förlängs när temperaturen ökar och då vrider visaren i sidled.

Det här är ännu en av de väldigt dekorativa instrumenten från de gamla samlingarna. Varför är inte verktygen så här fina nuförtiden? Kanske är det inte det mest praktiska sättet att bygga en termometer. Men jag tror absolut att detta är en av attraktionerna i steampunk, kulturströmningen som inspireras av 1800-talets teknik och estetik — många vill gärna att de föremål de använder till vardags ska ha den här känslan.

Publicerat i Ångströmlaboratoriet | 1 kommentar