Vill du skydda dig mot någon form av farlig strålning? Vill du veta vad det finns för farlig strålning som man kanske behöver skydd emot?
Strålande!
Strålning: värmande solstrålar, irriterande laserpekarestrålar, farliga radioaktiva strålar. Något med energi, som förflyttar sig i räta linjer.
Det finns nästan inget naturfenomen som framstår som så underligt, hotfullt och nära nog magiskt när man hör hur folk talar om det. Det är därför extra kul att inse hur man med lite kunskap bakom ryggen faktiskt kan bli helt vardagsbekant med strålningen. Suktar man efter esoterisk kunskap och insikter bakom tingen finns det nog inte mycket som går upp mot fysik.
Kunskap är makt som betvingar betapartiklarna och UV-vågorna! Men framför allt är kunskap ett medel för att oroa sig mindre och spara nojorna för rätt saker.
Som det så ofta är följer det ena på det andra och svar väcker nya frågor. Detta är således bara det första i en rad inlägg jag planerar här på bloggen för att riktigt bena ut det här med olika sorters strålning. Lugn, det kommer att handla om riskerna och hur man skyddar sig
Strålskydd för nybörjare
Grunderna i det här med strålskydd är enkla. Det finns framför allt två saker man ska tänka på, med en tredje punkt som tillägg ifall de två första inte räcker:
- Öka avståndet till källan. Om en strålkälla sänder ut ett visst antal partiklar per sekund, hur många av dem kommer att nå fram till dig? Utan att veta något om den totala styrkan av det som strålar kan du vara säker på en sak: ökar du avståndet till det dubbla kommer mängden strålning som når fram till dig minska till en fjärdedel. Går du tre gånger så långt bort utsätter du dig bara för en niondel av strålningen. (Man brukar uttrycka det som att strålningen eller flödet minskar med kvadraten på avståndet.) Det är förstås för att strålningspartiklarna sprider ut sig över allt större yta ju längre bort från källan de kommer.
- Minimera tiden som du är i närheten av en källa till strålning. Den här punkten förklarar sig själv (ja, man blir blötare av att vara ute en halvtimme i regnet än av att bli regnad på i en halv minut).
- Skärma av strålkällan. Det här är lite mer komplicerat, eftersom det i princip kräver att man förstår vilken sorts strålning det är fråga om och hur den beter sig. Ibland behöver man mycket material, ibland inte så mycket men av en särskild typ. Tumregeln är i alla fall att det är bra att ha material mellan sig själv och en strålkälla.
Fortsättning följer
Det här är min ungefärliga plan för hur jag tänker lägga upp det:
- Alfastrålning
- Betastrålning
- Gammastrålning
- Neutronstrålning
- Röntgenstrålning
- Kosmisk strålning
- Elektromagnetisk strålning: långa vågor
- Men vad är en Sievert egentligen? Några noter om enheter
Mina källor är dels allmänna kunskaper som man snappar up när man jobbar med partiklar och sånt, men mer specifika uppgifter hämtar jag i bland annat boken Strålskydd från Bokförlaget Natur och Kultur, den reviderade utgåvan från 1994, och i NE och blandade tabeller. Och så finns ju internet, jag ska stoppa in relevanta länkar här och där.

matnyttigt på samma ämne! i sex delar av KSU
Ah, ja, det hade jag tänkt länka till framöver. Men det är ju bra att det kommer in en länk redan nu!
Pingback: Populär Astronomi - » Gästinlägg av Andrew Jaffe: Ljus och tyngdkraft
Pingback: Forskningsbloggen « Strålande bloggpost « Fysik
Pingback: Gammastrålning « Stjärnstoft och kugghjul
När nu det här är ett av dina mest lästa inlägg kanske det vore intressant att fortsätta serien? Jag skulle gärna se inlägg på de återstående rubrikerna, kanske främst ”elektromagnetisk strålning”.
Jag ska grunna på det. Det är inte så lätt att hinna skriva allt jag vill skriva, men om någon frågar efter något specifikt är det troligt att jag prioriterar det högre!