Jordklotet och andra snurriga saker

Som jag har berättat tidigare gör jag just nu praktik på Vetenskapsradion. Det är jättekul, och jag lär mig väldigt mycket. Jag har ju nästan bara jobbat med nyheter, och det är inte så väldigt enkelt. Man måste få in mycket information i det korta nyhetsformatet, och dessutom anpassa det till radio så att det blir begripligt för en lyssnare som kanske inte har koncentrationen på topp hela tiden. Det är en rolig utmaning, men en del saker önskar jag verkligen att jag hade tid och möjlighet att förklara lite mer.

Som det där med jordens rotation. Man kan inte använda ordet ”rörelsemängdsmoment” i radio. Jag har gjort två nyheter om hur jorden snurrar: en mätning av hur en förändrad havsström påverkade dygnets längd och den om skottsekunden.

Grejen om havsströmmen är jag inte riktigt nöjd med, bland annat för att man lätt får för sig att nyheten är att dygnets längd förkordades med någon mikrosekund under ett par veckor. Förändringar i den exakta dygnslängden har man hela tiden (också häftigt i och för sig, och inget de flesta har tänkt på). Själva nyheten var alltså att man för första gången har mätt hur en specifik förändring i just en havsström motsvarar förändringen i jordens rotation. Det skrev jag ju också, men effekten när man lyssnar blir inte att man fattar det så.

Dessutom längtade jag väldigt efter att få förklara det här med jorden som ett roterande system. Om en del av jorden (alltså havsströmmen) snurrar runt långsammare än den brukar måste den fasta jorden kompensera genom att snurra lite fortare. Det är nämligen så att det totala snurret, så att säga, inte kan förändras utan påverkan utifrån. På fysikspråk heter det att ”rörelsemängdsmomentet bevaras”, och det är en sån där sak som är otroligt fundamental inom fysiken men som många inte heller har tänkt på. Jag tycker att det är lite häftigt att man kan se det här så tydligt i det här exemplet. En ström kring Antarktis saktade in (av okänd anledning, så vitt jag förstår) och precis under samma period kunde man se den här förändringen i dygnets längd.

Fast riktigt så enkelt var det ju inte heller, eftersom man måste dra bort alla effekter av vindar för att urskilja effekten av havssströmmen. Jordens rotationshastighet är ju inte helt exakt konstant, just på grund av sånt här. Man håller faktiskt noggrann koll hela tiden, med hjälp av radioteleskop som kollar rotationen mot avlägsna astronomiska objekt. Det kan bli en massa fel i gps-system annars, eftersom jorden hackar lite i sin rörelse och inte befinner sig exakt i fas med den idealiska jämna rörelsen. Det är ju rätt intressant, eller hur!

Och sen är det ju det där med att rotationen långsamt bromsas in av månen. Jag fick tillfälle att ta upp en del av det här igen när jag pratade om skottsekunden. Men allt får man ju aldrig med. Skönt att jag har den här bloggen, så att jag får nörda ner mig lite på djupet och skriva av mig det där jag vill förklara.

Jag har ju förresten skrivit lite om fundamentala aspekter på jordens och andra planeters snurrighet tidigare: Går solen ner i väster på alla planeter?

Om åka

Fysiker, sf-fantast, allmän entusiast.
Det här inlägget postades i Mekanik. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Jordklotet och andra snurriga saker

  1. Ping: Några blandade lärdomar om att vara vetenskapsjournalist | Stjärnstoft och kugghjul

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s