Ida Noddack och kärnklyvningen, och lite om klassiska fysikartiklar

Såvitt jag kunnat läsa mig till var den tyska kemisten Ida Noddack den första som föreslog (i en publicerad artikel) att det som händer när uran bombarderas med neutroner är att kärnan klyvs:

När tunga atomkärnor bombarderas av neutroner är det tänkbart att kärnan bryts upp i flera stora fragment, vilka naturligtvis skulle vara isotoper av kända grundämnen men däremot inte grannar till det bestrålade ämnet. (Min översättning från den engelska översättningen av det tyska originalet som jag inte kan komma åt.)

Bakgrunden var ett experiment av Enrico Fermi, där han utsatte uran för neutroner. Efter det mätte han radioaktiviteten, och märkte att provet tycktes innehålla något som inte fanns där tidigare. Fermi tolkade det som att han framställt ett nytt grundämne med atomnummer 93 (plutonium) — det var hans slutsats efter att ha gjort en kemisk analys som visade att provet inte innehöll något av de kända tunga grundämnena.

Noddack invände mot den här analysen, och citatet ovan är bara en liten sak som nämns i förbifarten. Ingen annan tycks ha nappat på den här möjliga förklaringen just då, och det tog flera år efter att detta publicerades 1934 till att Lise Meitner och Otto Hahn och de andra lyckades förfina den här tolkningen och 1938 ställa det klart att atomkärnor kan brytas upp i en fissionsprocess.

Men det är rätt kul ändå, att rota upp sådana här tidiga exempel på resonemang och föreslagna tolkningar, och se hur ny kunskap kristalliseras fram.

En av de saker som får mig att känna mig väldigt utanför och utestängd nu när jag inte är ordentligt knuten till något universitet längre är det här att jag inte kan komma åt forskningsartiklar. Universitetsbiblioteken har ju prenumerationer på många stora tidskrifter, och det är numera väldigt enkelt att hitta artiklar online. Men när jag inte sitter med ett universitetskonto är allt det helt stängt för mig.

Tidigare har jag faktiskt varit nere i källararkiv och rotat fram inbundna årgångar av tidskrifter för att hitta obskyra artiklar, till exempel för att kunna ange de tidigaste referenserna för tankar om mörk materia när jag skrev min avhandling. (Jag är nämligen lite noga med det där att kolla igenom artiklar så att det står vad jag tror att det står i dem. Många anger ju bara samma referens som alla andra till Fritz Zwicky till exempel, men jag vill ha sett artikeln innan jag anger den som referens. Det är mer ärligt, och dessutom kul.)

Arkiven kanske jag skulle bli insläppt i nu också, om jag bad snällt, men eftersom jag inte är student eller forskare är jag inte riktigt behörig. Och hur som helst känns det dumt att det inte alltid går att komma åt de där gamla artiklarna som på något sätt ändå tillhör vetenskapshistorien och är ganska allmänt kända.

Även om många större tidskrifter är helt digitaliserade ganska långt bakåt i tiden är de normalt sett inte tillgängliga annat än för prenumeranter. Så de där gamla intressanta artiklarna från förr, de är ofta svåra att komma åt. Det känns lite snålt, tycker jag. Särskilt som det ofta är någon annan driftig själ som lägger ut dem någonstans så att de är fritt tillgängliga i alla fall, med lite letande. Eller kanske inte alls så mycket letande, för Google Scholars sökfunktion listar dem brevid länken som leder till betalväggen. Jag är inte riktigt säker på att jag har genomskådat det här helt och hållet ännu, men det är kul att rota lite.

Några exempel (länkarna leder till ställen där jag inte kan komma åt artikeln): artikeln om Fermis experiment som Noddack kommenterade, eller An Electrical Method of Counting the Number of alpha-Particles from Radio-active Substances av E. Rutherford och H. Geiger, 1908, eller The Radiation Theories of Tomonaga, Schwinger, and Feynman av Freeman Dyson (den där han visar att angreppssätten är ekvivalenta, och som betydde en del för att göra Feynmans sätt att räkna med diagram vedertaget).

Men just Zwicky, som jag nämde ovan, tillhör dem som det nu faktiskt går lättast och snabbast att hitta online. Så nu behövs inte rotandet i källaren längre, som jag fick ta till för 6-7 år sen när jag skrev avhandling. Bra. Och lite tråkigt på samma gång, för nu är det svårare att hitta en ursäkt att öppna de dammiga gamla luntorna i bibliotekets magasin. Men mest är det ändå bra.

Om åka

Fysiker, sf-fantast, allmän entusiast.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Ida Noddack och kärnklyvningen, och lite om klassiska fysikartiklar

  1. Michael Jensen skriver:

    En av de saker som får mig att känna mig väldigt utanför och utestängd nu när jag inte är ordentligt knuten till något universitet längre är det här att jag inte kan komma åt forskningsartiklar.

    Ja men universitetsbiblioteket låter läsa alla som kom dit och där har man tilggång. Jag vet att det är obekvämt, men det är bättre an ingenting så länge man bor i närheten.

    Förresten måste du gå dit i alla fall att läsa över Noddack i Nature. Nature finns bara f.o.m. 1950 eller 1997 digitalt: http://libris.kb.se/bib/10307483 (beroende av bilbioteket).

    • åka skriver:

      Ida Noddacks artikel publicerades inte i Nature utan i Zeitschrift für Angewandte Chemie och den finns digitaliserad online — bakom betalvägg. Det är bara den engelska översättningen jag har lyckats hitta tillgänglig.

      Jag vet att jag kan gå till universitetsbiblioteket, men dess syfte är att förse universitetets forskare och studenter med resurser. Jag kan inte logga in på datorerna på biblioteket, för jag har inget konto! Jag kan inte skriva ut något där, för jag har inget konto! Det går alltid att fråga och be om hjälp, men gissa om jag känner mig som om jag inte hör dit?

      Det här handlar mest om själva principen: att jag tycker att det är lite trist att de där artiklarna som citerats tusen gånger inte är fritt tillgängliga via tidskriften som publicerade dem (i de fall då de faktiskt har digitaliserat äldre artiklar). Det är inget jag kan kräva förstås, men det är min reaktion när jag letar efter saker.

  2. Ping: Nobeldagen | Vårt flippade klassrum

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s