Radioaktiv musik

I somras höll jag ett föredrag (två gånger) om de avtryck kärntekniken har gjort i kulturen, och om hur det i sin tur påverkar hur vi tänker på kärnteknik. Forsmark är inte isolerat från den kultur som gav oss Spiderman och Gozilla. Den som funderar över aktiveringen av strålmålet i ESS (neutronkällan utanför Lund) känner också till Dr Strangelove och Homer Simpson. ”Atomåldern” känns som något gammalt, som ser märkligt grällt ut i backspegeln. Allt det här påverkar förförståelsen och känslorna, ofta mycket mer än den faktiska kunskapen om effekterna av joniserande strålning.

Jag har sådant i bakhuvudet när jag för jag vet inte vilken gång i ordningen spelar den här låten, Postmodern Jukebox som gör en cover på Radioactive, med lite oväntad vändning.

Det finns faktiskt massor av covers av denna låt. Den har till exempel gjorts av Lindsey Stirling och Pentatonix.

Men detta är förstås bara en av alla de låtar som gjorts med text inspirerade av atomkärnans krafter. Webbplatsen Atomic Platters listar massor av låtar, och en hel del av dem finns också att lyssna till på YouTube:

Om åka

Fysiker, sf-fantast, allmän entusiast.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Radioaktiv musik

  1. GameReality skriver:

    Allting är rum/tid

    Jag tycker mig kunna förklara all kvantfysik och partikelfysik som krökt rum/tid.
    Man börjar med att ta en gravitations-puls(G-puls) som är så extrem att tiden går oändligt fort i den.
    Om 2 personer står bredvid varandra och denna graviiations-puls passerar den ena så i det ögonblicket är personen i pulsen i hela pulsen.
    Ser man sedan partiklar som mikrokosmiska gravitations-pulser så kan partiklar(G-pulser) passera båda hålen och interferera med sig själv samt påverka varanda över universum(Entanglement) då de hela tiden ligger i samma G-puls.
    Saken är sedan den att vi ser G-pulsernas fenomen som kvantfysik.
    Det enda vi ser av G-pulsen är den kollapsade singulariteten i dt när vi detekterar partiklen.

    Jag försökte diskutera detta med fysiker när jag läste på LTH i teknisk fysik och den ende som verkade förstå vad jag pratade om var Hans-Uno Bengtsson men han dog kort tid efter våra samtal.

    Är idag civilingenjör i teknisk fysik från LTH och tycker mig kunna förklara all kvantfysik och partikelfysik med denna tankelek men ingen är intresserad.
    Bjud gärna in mig så kan jag hålla en föreläsning i vad kvantfysiken egentloigen är.

    Vi är rum/tid.

    M.Sc. Magnus Ivarsson / jlivingstonsg

    • åka skriver:

      Låt mig säga så här: det finns många människor som tycker sig ha kommit på alternativa versioner av delar av fysiken. Fysiker har lärt sig att dra öronen åt sig, eftersom det i de flesta fall rör sig om missuppfattningar, eller återvändsgränder. Finns det redan en tillfredsställande beskrivning av saker och ting behövs det starka argument för att förklara varför en alternativ teori behövs och kan tillföra något. Om du verkligen vill att någon inom fysikvärlden ska bli intresserad rekommenderar jag dig att fokusera på en del av din beskrivning som 1) kan kvantifieras och 2) jämföras med experiment. Till exempel så här: skriv ner en tydlig definition av din G-puls. Gå tillbaka till din kvantmekanikbok och skriv om kapitlet om dubbelspaltexperimentet (som du refererar till ovan) i din G-pulsformalism. Det är en bra övning, och om det fungerar bra och du kan reproducera de effekter som syns i experiment, då kan du tänkas kunna få gehör för detta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s