Tvåhundra år sedan året utan sommar

Juni för tvåhundra år sedan var det riktigt uselt badväder. Faktum är att det var allvarligare än så: missväxt och elände. Stora delar av norra halvklotet hade så kallt väder att 1816 blev känt som året utan sommar. Som bandet Rasputina uttrycker det:

June, 1816
A sudden snow storm blankets all the country side.
So, Mary Shelley had to stay inside
and she wrote Frankenstein.
Oh, 1816 was the year without a summer.

(Du kan lyssna på hela låten i klippet längst ner i detta inlägg.)

Det var alltså tvåhundra år sedan Mary Shelley kurade i Villa Diodati tillsammans med en bunt berömda poeter. Där fick hon uppslaget till romanen Frankenstein, och föregrep en helt ny litteraturform. Brian Aldiss gjorde sig till förespråkare för Frankenstein som den allra första science fiction-romanen. Sf som genre utkristalliserades förstås långt senare, men i boken Billion Year Spree argumenterade Brian Aldiss för att det var något helt nytt som Mary Shelley gjorde i den här boken, en form av berättelse om människan och hennes teknik och vetenskap som inte kunde skrivas mycket tidigare än så här.

Något som gör historien om den här boken ännu mer fascinerande är att hela situationen där idén till romanen uppstod utlöstes av en process som vid den här tiden var helt okänd: hur ett vulkanutbrott kunde påverka temperaturen och vädret över hela jorden.

Det finns en populärvetenskaplig bok som heter Tambora efter den indonesiska vulkanen som exploderade 1815. Medeltemperaturen världen över sjönk under en tid nästan med en grad jämfört med det normala — det låter lite, men det räckte för att utlösa missväxt och hungersnöd på många ställen. Mängden aska som vulkanen spydde ut i atmosfären lär ha varit så stor att den hade kunnat täcka hela Storbritannien upp till knähöjd.

BBC har gjort ett radioprogram om året utan sommar: In Our Time: 1816, the Year Without a Summer. Det är värt att lyssna på, för den som kan ta till sig samtal på engelska. Programmet tar upp både geologin, följderna för den historiska utvecklingen, och naturligtvis den där episoden som ledde till den berömda monsterromanen. Vill du fördjupa dig mer i den kulturhistoriska biten finns ett avsnitt av Imaginary Worlds Podcast som tar upp samma ämne.

Det är något ganska skrämmande och fascinerande med sådana jättevulkanutbrott. Jag tycker att det har gjorts väldigt lite av detta 200-årsminne i svenska medier. SvD har publicerat en text: Året utan sommar födde världsberömt monster. Annars har jag inte sett så mycket (tipsa gärna i kommentarsfältet nedan, om det finns något jag har missat!). Men den som liksom jag fängslas av hur geologin kan skaka om den mänskliga tillvaron rekommenderas att också läsa den här texten om ett vulkanutbrott på 500-talet som också påverkade människor och gjorde avtryck i myter och sagor.

Fotnot:Året utan sommar” är även titeln på en en bok om Utöya. Men det är ju fråga om något helt annat.

Om åka

Fysiker, sf-fantast, allmän entusiast.
Det här inlägget postades i Geologi, meteorologi, Vetenskap och science fiction. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s